Brabham: mästarstall med radikal teknik

Vad är Brabham i F1?

Namnet Brabham bars av både tävlingsbilstillverkaren och Formel 1-stallet, medan bolaget formellt registrerades som Motor Racing Developments. Deltagandet i Formel 1 började 1962 med den första egna F1-bilen BT3.

Från Motor Racing Developments till BT-bilar

Begynnelsebokstäverna i grundarnas efternamn bildade modellprefixet BT. Kopplingen mellan Jack Brabham och Ron Tauranac blev därmed synlig i beteckningarna på bilarna, samtidigt som det formella företagsnamnet låg bakom verksamheten. Kombinationen av tävlingsstall och tillverkare betydde att organisationen både utvecklade egna konstruktioner och använde dem i tävling.

Under tre årtionden körde bilarna med motorer från Climax, Repco, Ford, Alfa Romeo, BMW, Judd och Yamaha. De många motorleverantörerna visar hur verksamheten förändrades mellan olika tekniska perioder utan att modellprefixet försvann. Totalt nådde stallet 394 F1-starter, 35 Grand Prix-segrar och 120 pallplatser fram till det sista loppet 1992.

Tävlingsbilar utanför Formel 1

Företaget byggde inte bara bilar för det egna stallet. Kundteam kunde också köpa konstruktionerna, och senast 1970 hade fler än 500 formelbilar tillverkats. Den delen av verksamheten gav Motor Racing Developments en betydligt bredare roll än resultaten från det egna Formel 1-laget ensamma visar.

Brabham-bilar vann mästerskap i Formel 2 och Formel 3 och användes även i Indianapolis 500 samt Formula 5000. Tillverkningen sträckte sig alltså över flera tävlingsformer. Erfarenheterna från kundbilarna och de olika mästerskapen hörde ihop med en verksamhet där konstruktion, försäljning och tävling utvecklades parallellt.

Vilka titlar vann Brabham?

Brabham vann två konstruktörstitlar och förde Jack Brabham, Denny Hulme och Nelson Piquet till sammanlagt fyra förartitlar. Mästerskapen kom i två tydligt skilda epoker, först med grundaren bakom ratten och senare under Bernie Ecclestones ägande.

Jack Brabham och Denny Hulme

Den första konstruktörstiteln kom 1966, samma år som Jack Brabham blev världsmästare i en bil som bar hans eget namn. Under året vann han fyra lopp, i Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Prestationen förenade förarens titel med arbetet i det stall som han själv hade varit med och grundat.

Året därpå blev Denny Hulme världsmästare och laget försvarade konstruktörstiteln. Resultaten 1966 och 1967 gav därmed stallet båda dess konstruktörsmästerskap under två år i följd. Den tidiga titelperioden byggde på att den egna tillverkningen kunde omsättas i segrar för två olika förare.

Nelson Piquet och den andra titelepoken

Efter att Bernie Ecclestone hade köpt teamet följde ytterligare två förartitlar. Nelson Piquet vann 1981 med den Ford-drivna BT49 och tog nästa mästerskap 1983 med den BMW-drivna BT52. Bytet mellan konstruktionerna och motorerna visar hur den senare framgångsperioden krävde utveckling mellan två olika tekniska lösningar.

Titeln 1983 gjorde Piquet till den första föraren som vann mästerskapet med en turboladdad bil. Stallets fyra förartitlar bands därför samman av förmågan att vinna både med den tidiga organisationen kring Jack Brabham och med Gordon Murrays konstruktioner under Ecclestones period.

• 1960 grundade Jack Brabham och Ron Tauranac Motor Racing Developments
• 1966 vann Jack Brabham förartiteln i en bil från det egna stallet
• 1966 erövrade Brabham sin första konstruktörstitel
• 1967 blev Denny Hulme världsmästare och Brabham tog konstruktörstiteln igen
• 1981 vann Nelson Piquet sin första förartitel för Brabham
• 1983 tog Nelson Piquet sin andra förartitel med stallet
• 1992 körde Brabham sitt sista lopp i Ungerns Grand Prix

Varför blev Brabham känt för tekniska idéer?

Brabham blev känt för tekniska idéer genom att pröva djärva lösningar i bilutvecklingen. Gordon Murray var chefskonstruktör när flera av stallets mest uppmärksammade bilar från 1970-talet och 1980-talet skapades.

Vindtunnel, bromsar och fjädring

Teamet var först i Formel 1 med att använda en vindtunnel i utvecklingen av en bil. Arbetet stannade inte vid den metoden, utan fortsatte med kolfiberbromsar och hydropneumatisk fjädring. Stallet arbetade också med återinförd tankning under lopp, vilket knöt bilens konstruktion till hur tävlingen genomfördes.

De tekniska försöken rörde flera delar av bilen och tävlandet samtidigt. Vindtunneln användes i utvecklingsarbetet, kolfiberbromsarna berörde inbromsningen och den hydropneumatiska fjädringen förändrade bilens tekniska uppbyggnad. Tankningen gjorde även depåarbetet till en del av den valda lösningen under lopp.

BT46B och fläktens undertryck

Det tydligaste exemplet var BT46B, fläktbilen som Niki Lauda körde till seger i Sveriges Grand Prix 1978. En stor fläkt skapade undertryck under bilen och gav extra markgrepp. Konstruktionen kopplade därmed ett ovanligt synligt tekniskt inslag till bilens förmåga att hålla sig mot banan.

Bilen vann sitt enda lopp och drogs sedan tillbaka. Den korta tävlingshistorien hindrade inte BT46B från att bli en av Brabhams mest kända konstruktioner bland F1-stallen. Fläktbilen blev ett koncentrerat uttryck för den vilja att pröva lösningar som präglade Gordon Murrays arbete.

Vad hände med Brabham och finns stallet kvar?

Brabham finns inte kvar som aktivt F1-stall eftersom ekonomiska problem och flera ägarbyten slutade med en finansiell kollaps 1992. Ungerns Grand Prix blev verksamhetens sista tävling efter en Formel 1-historia som hade börjat 1962.

Ägarbyten och pressad ekonomi

Ron Tauranac sålde verksamheten till Bernie Ecclestone i slutet av 1971. Under Ecclestones ägande ledde Gordon Murray konstruktionsarbetet, medan Nelson Piquet tog sina två förartitlar. Ecclestone sålde sedan teamet 1988, och därefter följde flera ägarbyten.

Resultaten försämrades samtidigt som ekonomin blev allt mer pressad. Mitt under säsongen 1992 kollapsade teamet finansiellt och gjorde sin sista start i Ungerns Grand Prix. Nedläggningen avslutade både tävlandet och rollen som aktivt stall, inte bara en svag period på banan.

Brabhams arv efter det sista loppet

Namnet lever vidare genom bilarna, titlarna och människorna som arbetade i stallet. Jack Brabham, Denny Hulme och Nelson Piquet blev världsmästare som Brabham-förare, medan Gordon Murray gav konstruktionerna en teknisk identitet genom sitt arbete som chefskonstruktör.

Arvet består därför av två sammanbundna delar. Tävlingsresultaten skapades genom 35 Grand Prix-segrar, 120 pallplatser och mästerskapen, medan idéerna visade hur ett stall kunde förena egen tillverkning med tekniska försök. Kundbilarna och framgångarna utanför Formel 1 breddade dessutom betydelsen av Motor Racing Developments bortom det egna lagets starter.

Vad skiljer Brabham från andra F1-stall?

Jack Brabham är den ende föraren som har vunnit förarmästerskapet i en bil med sitt eget namn, vilket han gjorde 1966. Stallet grundades 1960 av Brabham tillsammans med konstruktören Ron Tauranac under bolagsnamnet Motor Racing Developments, och blev världens största tillverkare av formelbilar till kundstall med över 500 byggda bilar fram till 1970. Kunder med Brabham-bilar vann mästerskap i både Formel 2 och Formel 3.

Vem ägde Brabham efter Jack Brabham?

Bernie Ecclestone ägde Brabham under större delen av 1970- och 1980-talen, innan han tog över de kommersiella delarna av Formel 1. Under Ecclestone och chefskonstruktören Gordon Murray slutade stallet bygga bilar åt kundstall och satsade i stället allt på den egna tävlingsbilen. Bytet av affärsmodell finansierade de tekniska experimenten men gjorde samtidigt verksamheten mer sårbar när resultaten uteblev.